Världens modigaste lilla yngel!

I dag var det en stor dag i en liten mans liv. Lilla killen har varit på sjukhuset och undersökt bulan. Först var vi till farbror doktorn och klämde, kännde, mätte, lyssnade, pillade och gjorde en helbesiktning. Helt klart godkänt i resultat, även du Jonathan passat på att bajsa på doktorn. En riktigt välriktad brakare med sprut fick han in rakt på läkarrocken. Doktorn, en ung kille med målbrottsröst skrattade dock bara och tyckte de var lite skojj.
När han inte riktigt visste vad det var som pryder min lille sons huvud fick han gå och hämta sin överordnade bakjour som också hon gick igenom hela känna/klämmaritualen.
I väg till röntgen med omvägen via bilen för att stoppa mer pengar i automaten och lämna bilstolen, som visat sig vara mer bök än nytta.
Att se det lilla knytet ligga längst där fram på röntgenbritsen, helt lugnt sugandes sin napp gjorde lite ont i mammahjärtat långt där inne i bröstet, har såg så otroligt liten och försvarslös ut. Som tur var var han så lugn och bara sov att vi inte behövde fotografera honom med våld, det hade varit jobbigt.
4 fina bilder fck doktorn ta innan vi fick gå tillbaka upp till vår "urdoktor" (som säkert var minst 25 år yngre än mig, snacka om att man kände sig gammal...)
Vi fick titta på bilderna på datorn och prata lite om vad det var för någonting innan vi äntligen fick åka hem, efter 2 långa timmar och 45 minuter på sjukhuset.
Vistelsen avslutades förövrigt med en amning på skötbordstoaletten.