Nu kan vi det här, nu räcker det...

Vaknade igår morse och kunde knappt röra på mig. Försöka ta sig ur sängen visade sig vara det dummaste jag gjort på länge, men vad gör man om man MÅSTE kissa?
Jag hade så ont i magen. På samma sätt som i söndags men mer och intensivare.
Jag fick i alal fall tag på BM här hemma så jag fick komma in dit akut. Eftersom det inte gjorde så ont attsitta utan bara att sträcka ut mig körde jag dit själv. Var där i säkert en och en halv timma medan de klämde på mig, skrev i pappren och vägde mig för att till slut skicka in min till förlossningen.
Som tur var kunde Ann S köra in mig. Mamma mötte oss på sjukhuset.
undersökningar, kurvor, blodprov, kissa i burken igen (hade visst legat av mig lite där) och UL. Allt såg naturligtvis jättebra ut... Förutom när de klämde på mig då jag skrek som en stucken gris...
Eftersom det itne var den befarade blindtarmen fick jag åka hem efter en tre, fyra timmar. Intet klokare dock.
Jag fick lite alternativ att välja på så jag kan bara slänga till med det som känns bekvämast antar jag...
Tänjda ligamen, ligament medknutar på, inflammerade ligament, blödningar runt ligament.. Bara att väga uttrycken i munnen och sedan leverera det som passarbäst för stunden. På något jäkla sätt verkade det som om de där hemska ligamenten var inblandade i alla fall.
Jag behöver i alla fall inte komma tillbaka om jag får ont på samma sätt, bara om det håller på att ta dö på mig eller känns annorlunda.
Vi åt papaps kycklignggryta på hemvägen och när jag kom hem var jag så tött att jag bara låg i sängen och stirrade i taket.
I dag är det i alla fall bättre men det känns fortfarande lite otäckt att de inte kan säga vad det är...